Hey mama welcome to the 50's!

Köper man en femtitalslägenhet kommer intresset för 50-talsstilen tydligen på köpet. Jag har tidigare tänkt att Artek, Tapiovaara och Kukkapuro hör främst till kontoret & hotellet där samma människor jobbat sen 1962 men nu måste jag medge att det finns nåt fascinerande i den enkla stilen - så jordnära och praktisk men ändå raffinerad och estetiskt tilltalande. Ta nu Tapiovaaras stolar:

Jo det är Finland och lite Pirkka men det är nåt fint i det.

Det råkar ju också vara så att vi tillsammans har en hel del 50-talsmöbler. Jag har ofta tyckt att mitt 50-talspiano inte riktigt passar in nånstans men med M:s bokhylla och soffbord och med skänken som fyndades på mormors vind ("aj där finns en sån? nej inte är den vår i alla fall, inte vet jag vems den skulle kunna vara, bara bra om ni bär bort den!") blir det en trevlig helhet av rödbrunt trä och rena linjer. Och nu gillar jag det. Vår soffa borde komma den här veckan och när vi väl fått rum för den blir det nästa projektet att hitta passande kuddar på den: på Ainolas café dit vi var i somras hade de kombinerat marinblå, kanariegult, melerat grå och chokladbrunt till en härlig 50-60-talsstämning.

Men sovrummet orsakar huvudbry. Jag skulle vilja ha bara ljusa toner i sovrummet; vitt, creme, kanske lite ljusblått. Men vi har ett mörkbrunt klädskåp som ska in och en likadan ikea-hylla som med fördel också ska in, och jag tycker att det blir trångt och mörkt trots att jag väl vet att vi har stuff för två skåp och hyllor. Och sen är det ju det där med ljusa gardiner... För att inte behöva ta till aluminiumfolien igen är det nu bestämt att det ska bli gardiner som inte släpper genom nåt ljus. Och då kommer ju inte ljusa färger i fråga. Men med mörka gardiner känns rummet ännu mindre! Vi köpte helt ok blåa gardiner från ikea förra helgen - de matchar ju i varje fall med ikeas skåp och hylla - men jag tycker att det ser så vardagligt ut. Så cyklade hem via Sisustuksen Koodi idag för att ta en titt på Linums tyger och de hade vackert melerat blå som kanske skulle bli bra med foder. Dock är priset för en meter typ samma som för ikeas två färdiga gardiner. Suck.

Så såhänt tänker jag på, inredning i repris. Men så länge som omgivningen består av flyttlådor måste man försöka föreställa sig hur det en dag kan se ut...

Om hushållsmaskiner

Nu ska jag blogga om hushållsmaskiner, såna som vattenkokare och brödrost. För ämnet verkar väcka hejdlöst med intresse!

De supersöta nya vattenkokare och brödrost som vi då hämtade hem från Stocka förra veckan var De'Longhis modell "Icona" - lite vintage men ändå moderna. På den övre bilden blåa, i vårt kök "cremefärgade som skiftar i pärlemor" som på den nedre bilden :)

Sen när jag är stor och rik köper jag mig också espressomaskinen bara för att den är så snygg. Än så länge är jag mycket nöjd med mutterpannan - framför allt nu när vi fått en ordentlig spis som funkar nästan lika snabbt som gasspis!

Och sen har vi fått hushållsmaskinen som ändrar ditt liv: diskmaskinen! Den är helt otrolig, den tvättar tre dagars disk på under en timme och det blir så fint och rent att det inte är sant. Mera diskmaskiner åt folket!

Modetankar

Ny årstid, ny säsong, nya stilar. I Italien kom min stora existentiella kris med vårmodet: då gällde det att välja vem man röstar på i riksdagsvalet, vad man har för parfym och vad man vill studera. Allt detta medan det italienska vårmodet anlände i skyltfönstren och jag visste inte längre vad jag ville ha för kläder. Livet är så mycket enklare om man vet vad garderoben saknar!

Nu är det ju nog lite annat. Någon slags förändring har jag anat redan en tid, det där med ljusblå sänglinne ni vet. Och det behöver nog inte vara nån dålig sak; man blir ju äldre och mognare och får väl ändra stil med tiden. Men frågan är:

Är detta för tantigt? För jag blev förälskad i sidan när jag såg den på Stockas Premieretidning: helheten är ju jättestilig. Men när man tittar på de enskilda plaggen verkar de kanske lite tantiga. Men de har ju en vacker ung flicka som modell. Men ack vad svårt.

Grejen är den att jag har tänkt skaffa en tröja med pärlor redan länge, det har bara inte blivit av för Benetton slutade sälja sådana i Finland. För två veckor sen provade jag en i Ljubljana men då tyckte smakrådet att den nog var lite väl tantig, kanske. Men beror det inte på vad man kombinerar det med? Och visst behövs det nåt annat också för att vara tant? Jag har lite svårt att tro att en tröja med pärleknappar skulle kunna göra en 22-åring till en tant.

Samtidigt tycker jag att jag nu om nånsin har rätten att klä mig lite tantigt: jag har ju en 30-årig soon-to-be-sambo, tre rätt så vuxna jobb och ett bostadslån. Vad har man för nytta av vuxenpoäng om man inte får bära en tröja med pärlor!

Stockas sänglinne imponerade också.

Too bad att det inte var det förmånligaste lakanet i Stockas sortiment, eller att det inte finns i Åbo över huvud taget. Eller det är kanske bara bra.

Dessutom har vi ännu inte löst dubbeltäcksdiskussionen; vi kan nog båda vara rätt så envisa och det här tycks vara frågan där ingendera vill komma emot. Men come on, det är ju så mycket skönare med dubbeltäcke! Och billigare också när man inte behöver köpa flera mindre lakan. Och det ser snyggare ut.