Söndagsmorgonen

Älska lediga söndagar! Morgonkaffe, lite Wordfeud, lite blogg- och pinterestsurfande. Roliga minnen från gårdagens fest. Nu ska jag börja baka bröd och städa, lyssna på bra musik och ta det lugnt. Gillar.

Source: Uploaded by user via Ivana on Pinterest

Det mjölkfria livet

Ja, historien om min mage fortsätter. Två månader efter operationen gillar min mage fortfarande inte mat och nu har jag tänkt testa olika dieter. Först ute är den mjölkfria dieten. Slutsatsen efter en vecka: om livet utan mjölkprotein betyder mera rismjölk, manchego, chèvre och macarons är jag redo att diskutera priset för choklad, caffè latte och ostkaka.

(Dessvärre - eller som tur? - kan jag inte säga att min mage skulle vara supernöjd med tillvaron även när den inte inbegriper mjölkprotein.)

Source: annaandblue.blogspot.com via Inka-Maria on Pinterest

Historien om pestopastan

När jag var liten var pestopasta en av de maträtter vi hade när mamma varken hann eller orkade laga mat - det gällde ju bara att koka pasta och blanda i lite pesto från burken. Vi fick till och med laga det när vi var ensamma hemma.

Nu var det hur som helst så att vi fick en pinjekotte i lillajulsgåva av min gudfar. Det roliga med gåvan var att den både fungerade som julpynt och kunde användas för matlagning, bara man petade ut fröna ur kotten. Så vi tänkte att ja, pinjefrön, då kan vi ju laga egen pesto alla genovese!

Det var emellertid inte så enkelt att skala fröna. Efter nötknäpparen, tänderna och några mindre stadiga knivar tog sambon till den nya köttkniven som visade sig nog klara av jobbet, även om vi sedan fick plocka pinjefrön också från vardagsrumsgolvet. Jag vet inte heller hur grannarna förhöll sig till en timmes intensiva hackande på tjugondagsaftonen.

Men frön fick vi och glada var vi för det. För sedan skulle de malas, och eftersom man nu väl hade börjat ordentligt kunde man väl inte köra dem i mixer - alla italienska husmödrar vet ju att det är morteln som gäller.

Och så här fint blev det!

Och vet ni, det var nog godare pestopasta än det som vi hade hemma när jag var liten. Men det var ju inte direkt att bara blanda grön smet ur burken med pasta...

Om att krya på sig

I dag har jag igen varit hemma och försökt få min mage att komma överens med tillvaron. Än så länge har den fått örtte, aloe vera, sojayoghurt, en liten promenad till Citymarket, sol och lite mera te, och på kvällen blir det ännu bastu. Nu minsann tycker jag att min mage har det ganska skönt.

Solterapi på balkongen med te och Twilight and Philosophy

Wonder-plagget

På Stefanel i Venedig för några år sedan skulle jag prova en kjol. Den mycket hjälpsamma expediten tyckte att jag även ska pröva kavajen som hörde till samma outfit och jag var misstänksam - egentligen har jag länge tänkt att kavajer och blazers inte är min stil. Men sedan den dagen har jag lite smygletat efter en motsvarande kavaj och för nån vecka sen hittade jag en som var tillräckligt nära på Zara.

Och vilken räddning det plagget är! Som till exempel i morse när jag insåg att det kommer att regna slask hela dagen och valde därför gummistövlar och jeans (del tvåhundrafem av att ha ont i magen: sluta äta och så går du ner i vikt så att du bara har ett par jeans som hålls uppe), som ju definitivt inte klassas som office outfit. Men en svart kavaj och lite läppstift gör under, märkte jag. Och så kan man dessutom hoppa i varendaste vattenpöl.

Dagens inspirationsbild från Pinterest:

Source: annafirdaus.blogspot.com via Inka-Maria on Pinterest

Lönerea

Ja nu när det går så dåligt för Finlands ekonomi så kunde man ju göra som presidenten och sänka årslönen  med 34 000 €.

Hmm eller så inte?

Ibland undrar jag om en persons arbete verkligen kan vara så många gånger mera värdefullt än någon annans.

Julen

Jullovet inleddes i Helsingfors med mycket kultur: en fantastisk Kristina från Duvemåla på Svenska Teatern och Rigoletto på Nationaloperan. Barytonen var lysande men tenoren vägde ca 100 kg för mycket för att passa i rollen som den stora kvinnotjusaren. Men Verdi visste verkligen vad han höll på med, musiken är underbar.

Operabiljett samma dag: 10 €. Ett glas champagne på pausen: 15 €. Wait, what?

Och så firades julen hos mamma och pappa i traditionella tecken: släktingar, risgrynsgröt, julfred, julgran, middag, klappar, julkyrka.

Dukat till julmiddag

Det kom massor med snö i Helsingfors. På begravningsplatsen fick man ha egen skyffel med.

Ett ljus för farfar

Under mellandagarna åkte jag till Österbotten: pidro, julskinka och mera snö. Vi gjorde en jättefin midnattspromenad när det var fullmåne; det snötäckta, tysta landskapet var helt sagolikt.

Alltså det var ju ljust för månen lyste så stark. Men inte tillräckligt ljust för kameran. Det här är alltså en bild på månen.

Men så här såg landskapet ut i dagsljus.

Det nya året firades in hemma i Åbo med goda vänner och god mat. Och i morgon får jag börja jobba igen efter sex veckors sjukledighet. Önskar er ett gott nytt år!

Årets sista surdegsbröd som stektes i smör, toppades med gåslever och serverades med champagne.