martedì 30 dicembre 2014

Solsemester

Ett av de mest lyckade besluten under det gångna året var definitivt att flyga 4500 km söderut kring vintersolståndet och umgås med solen i en vecka. Med andra ord tjuvstartade vi julsemestern och åkte till Marocko en vecka före jul. Sedan landade vi ju mitt i de sista julförberedelserna och därför får ni läsa om resan först nu. (Ah jag vet, så irriterande. Men som tur har ni ju sett semesterbilder på instagram!)

Så vad gjorde vi i Marocko då? Inte så mycket, och det är precis det som var så skönt. Vi (läs: jag) tenderar planera våra semestrar ganska noga och ha mer eller mindre klart program för alla semesterdagar redan innan vi boardar planet på Helsingfors-Vanda, men den här gången tog vi det superlugnt: låg vid poolen, gick några gånger på spa, åt gott och planerade ingenting. Dessutom var det lågsäsong i Agadir och mycket färre turister än vi hade förväntat oss - som mest fanns det kanske ett tiotal personer vid hotellpoolen.

Den här dagen var det "mulet"
Sol och pool
Dessutom var vädret definitivt på vår sida. De två föregående veckorna hade det regnat häftigt i Marocko men nu var det till och med varmare än vad jag hade trott, lite på tjugo grader varje dag. En dag berättade väderprognoserna att det var mulet, men "mulet" visade sig betyda några ynka fjun på himlen - ingenting jämfört med kilometertjocka gråa moln i Åbo i november. Så vi spenderade den dagen vid poolen. (Poolen var dock inte uppvärmd och modigt tog vi några simtag i det kanske 16-gradiga vattnet.)

Utsikt från vår balkong

Solnedgång

Solnedgång

Havet
 Och så bodde vi ju alldeles vid havet. När jag gick genom våra resebilder märkte jag att kanske 70 % av dem föreställde solnedgången över havet, men vet ni, den var så alldeles underbar, varje kväll. Vi betalade lite extra för havsutsikten från rummet men det visade sig vara välinvesterade pengar, det var nämligen havet och inget annat man såg från balkongen. Vi gjorde några strandpromenader i den mjuka sanden, fyndade snäckor och beundrade havet, vågorna och havsbruset.

Frukter på marknaden
En dag deltog vi i en utflykt till en näraliggande stad där det inte finns just några turister alls. Vi besökte en äkta marockansk marknad och tittade häpnat på livet på torget med riktiga ormtjusare, sagoberättare och folk som promenerade förbi iklädda kaftaner. Och så fick jag rida på en åsna, vilket var häftigt. (En pytteliten jungfru Maria-upplevelse där.)

Julstämning, ju
Och så skulle det ju firas jul i Agadir också, eller turisterna skulle göra det. Hence snögubbar och julbelysningar som vi tyckte att passade lite sådär bland alla palmer.

Så ja, vi hade en fantastisk semester. Personligen tyckte jag att resan hade betalat sig tillbaka när vi precis hade landat och väntade på att bussen skulle ta oss till hotellet: det var soligt  och varmt och jag fick till och med hett i en långärmad skjorta där jag stod utanför bussen. Solglasögon var ju det första jag fick köpa, eftersom jag ju inte över huvud taget hade kommit att tänka på att man kan ha användning för något sånt så här i december.

sabato 13 dicembre 2014

Ljus i mörkret

Luciadagen måste helt enkelt vara en av årets bästa dagar. Att mitt i det här eviga mörkret bli påmind om att det finns ljus, att det finns värme - och att var och en kan hämta ljus i andras vardag. (Dessutom får man saffransbulla.) Och förstås så sjungs det vackra sånger. Vet ni, ibland kan jag bli så väldigt berörd av hur mycket glädje man kan skapa med nåt så otroligt enkelt som sång.

(För då betyder det ju att när man lär någon att sjunga hjälper man dem att sprida glädje, och vad är egentligen mera värdefullt än det?)

Åbolucians första uppträdande

lunedì 8 dicembre 2014

En liten finländare

Hur vet man att det är en liten finländsk Oliv man har i magen? Jo, för att han tar det superchill när det spelas och sjungs häftig modern musik, som Salonen och Sarmanto, men slår på sina groovigaste moves så fort Finlandias första takter når magen. För att inte tala om hur det dansas under de glada mellan- och slutpartierna. Det är definitivt en liten Sibeliusfantast som bor i min mage.

Om ni andra också vill dansa till Sibelius Finlandia à la RSO och Hannu Lintu kan ni klicka här.

venerdì 28 novembre 2014

Höstlov vol. 2

Klicka här och här, ni som inte var i Musikhuset tidigare den här veckan! Oerhört kul att få debutera på Musikhusets scen, för fulla salar två kvällar i rad. Dessutom med spännande program och världshistoriens gulligaste dirigent (med världshistoriens häftigaste frisyr).

Glad och nöjd kör efter onsdagens konsert
Jag har alltså haft riktigt höstlov den här veckan och hoppat från "bakom kulisserna" till "framför kulisserna" - något som är roligt och kan rekommenderas för alla som jobbar bakom kulisserna. Utöver sång har det spenderats kvalitetstid med familjen i Helsingfors, och lite har jag också hunnit titta på barnvagnar och shoppa mammakläder. Också Oliven har haft det spännande: det här med att åka spårvagn är tydligen olidligt spännande för små oliver i magar, för det skramlar och darrar så att man ju bara måste sparka, stretcha och göra volter lite extra mycket. Med andra ord har det varit värsta partyt i min mage i tre dagar.

domenica 16 novembre 2014

Tänk om

På en sådan här solig (?!) novembersöndag kan man till exempel passa på att bli lite extra sur på äktenskapslagen. Precis som diverse kolumnister och en hel del typer på sociala medier blir jag också något otroligt himla störd på hur MTV:s nya realityserie på ett "in your face"-sätt lyckas ta fram den stora orättvisan i den finska äktenskapslagstiftningen. Eller alltså hur ska jag nu formulera mig: jag lyckas helt enkelt inte begripa varför folk inte får gifta sig med den de älskar.

Så råkade jag också titta på A-studion häromkvällen där Sannfinländarnas Mika Niikko förklarade för De Grönas Jani Toivola att man inte kan stifta lagar utgående från hur folk nu bara råkar känna. Wait, what? Varför har han då månne gift sig, om inte för att han älskar sin fru?

Så när jag nu sitter och njuter av novembersolen på vår balkong minns jag hur den fint rörande pjäsen Homo på Nationalteatern för några år sedan slutade med orden "tänk om det här var landet där var och en fick älska den de själv vill". Ja tänk om.

domenica 9 novembre 2014

En kväll på operan

Kalla mig svag, men när Guerlain döper sin holiday collection till Un soir à l'opéra så hjälper det inte att veta att det ju bara är ett marknadsföringstricks. Jag menar, läppglans med namnet "L'oiseau de Feu"! Paletten "Petrouchka"!

När man dessutom fick en fin necessär på köpet...

Så helt plötsligt uppenbarade sig ett akut behov av nytt nagellack - "Coque d'Or" (förstås!) - och ny ögonskugga - "Cygne Noir" (dubbel-åh!). Och ett akut behov av en riktig kväll på operan. Detta tröstade jag dock med det plånboksvänligare alternativet Yle Teema som visade Anna Bolena från Wiener Staatsoper, med Anna Netrebko ("hej jag ligger på golvet och fixar fermat och diminuendo på trestruket d"), Elina Garanca och sjukt karismatiska Ildebrando d'Arcangelo. På Arenan en vecka, tips!

domenica 2 novembre 2014

Lyxfrukostmånaden

Jej november. Min favoritmånad. Not.


Eftersom mitt tidigare förslag på att byta november mot maj tydligen inte gått hem hos moder jord är det väl bara att anpassa sig. Hädanefter tänker jag således kalla november för lyxfrukostmånaden och se till att varje söndag i november njuta av lyxfrukost. (Nej, det ska inte vara lyxfrukost varje morgon: när man har lyxfrukost bara på söndagar börjar man ju se fram emot de där söndagarna och vips har hela den gråa novemberveckan gått!)

Den första söndagen i lyxfrukostmånaden var det blueberry pancakes som stod på menyn.


Mums. Och tänk att det finns fyra lyxfrukostsöndagar kvar!

domenica 26 ottobre 2014

Den lilla konsertbesökaren

Lagom inför höstens konsertsäsong berättar rådgivningens häfte att den lilla Oliven i min mage nu kan höra ljud. Jag måste säga att jag lite undrar hurdan världsuppfattning den här typen kommer att ha om de första toner hen någonsin hör är Schnittkes botpsalmer.

Om ni andra också vill ta del av en häftig konsert med inte bara Schnittke utan också Josquin des Prez, Bach, Nystedt och Heiniö, uppmanar jag er att ta er till Grankulla nästa veckas lördag. Samma program framfördes i går i höstruskiga Nagu och konserten gick verkligen över förväntningarna. Åh att det kan vara så fint att få göra bra musik med duktiga människor!

Genrep i Nagu kyrka (foto via)


martedì 21 ottobre 2014

Höstlov à la Åbo

Som det så ofta händer i mitt liv krymptes också den här årstidens semester först från fem dagar till fyra, sedan från fyra till tre. Samtidigt ändrades planerna från ett förlängt veckoslut i nån trevlig lite soligare stad, säg Rom eller Paris eller Barcelona, till en dag i Stockholm-kryssning, och till sist till Åbo. Med andra ord hade jag en ledig fredag hemma.

Men ni som hängde med här på bloggen i somras minns kanske att sommaren i Åbo inte alls behöver vara så tokig. Nu kan jag avslöja för er att höstlovet i Åbo inte heller var nån dum idé. Efter att ha sovit lagom länge tog jag en frisk morgonpromenad i parken och gick sedan till stadens day spa där jag hade bokat en två timmars massage med ansiktsbehandling. Skönt. (Och något som man definitivt borde göra oftare, framför allt om det inte var så förfärligt värdefullt.) Dessutom bokade sambon sedan en egen behandling så att vi slutade samtidigt och gick tillsammans på sushilunch i hallen. Och eftersom vädret var lite soligt köpte vi macarons hem från hallen och njöt av eftermiddagskaffe på egen balkong, och på kvällen promenerade vi ännu till stan för att spela biljard. (Eller pool, eller snooker, eller vad det nu sen heter.)

Macarons, glögg och höstlov

På lördag fokuserades det på mat på allvar. Bistro Julienne vid nyrenoverade hotel Julia har en fantastisk brunch - eller egentligen är det buffetlunch men brunch låter väl trendigare - med bland annat ett sjukt imponerande utbud av färska frukter och inget mindre än tre efterrättsbord (utöver fruktbordet, alltså). Så där lagom mätta rullade vi sedan hem för att förbereda kvällens middagsbjudning. Och jag lovar er att jag nån gång ska komma ihåg att fota vårt middagsbord före  gästerna har åkt hem, men nu får ni leva utan fotobevis och tro att vi hade en fantastiskt rolig kväll med god mat och ännu bättre sällskap.

giovedì 16 ottobre 2014

Ett litet tips och lite gnäll

Jag utförde en mycket inofficiell empirisk studie på vägen hem från jobbet idag. Under de ca 25 minuterna kring klockan 19 på kvällen när jag promenerade genom staden räknade jag alla reflexer jag såg och resultaten ser ut ungefär så här:

- alla fotgängare: 5 % bär reflex
- fotgängare som är ute med hunden: 90 % bär reflex
- fotgängare som är ute med barnvagn: 0 % bär reflex
- cyklister: 0 % bär reflex

Nu vill jag inte låta som en gnällig tant men kära människor, det är väl inte så svårt att använda reflex? Det är nämligen mörkt nuförtiden klockan sju på kvällen, och en reflex är en mycket förmånlig och harmlös grej att tejpa på armen när det är mörkt ute. För att inte tala om vilka stora problem den kan rädda från.

sabato 11 ottobre 2014

I storlek större

Ah, Galna dagar, tiden för lyxiga matköp och trängsel och svett och avvägande mellan "behöver" och "vill ha". I år fyndade jag dessutom en ny favoritkofta. Jag hade egentligen bestämt att jag inte ska köpa mig några kläder alls. Det är nämligen så att min mage, som ju är ett ständigt återkommande tema på den här bloggen, har fått en liten inneboende som vad vi vet tänker växa till en liten människa under de kommande knappa sex månaderna eller så. Vilket gör att jag igen har helt omöjligt att veta vilka kläder som kommer att gå på mig under den här vintern - ärligt talat vet jag ju inte vad jag ryms i i morgon.

Så där trängs jag på Stockmanns damavdelning med en hel del andra yrvakna ansikten klockan halv åtta på onsdagsmorgon och tittar något trött på alla plagg som jag inte ryms i, och vad ser jag: en varm mohairkofta i tältmodell! Och en finare blus därtill, med mycket utrymme kring midjan och snygg drapering. Och så var en ny ursäkt för att legitimera klädköp på Galna dagar uppfunnen: "de här rymmer en gravidmage".

En oskarp iPhonebild på den nya
favoritkoftan och den lite putande magen

venerdì 3 ottobre 2014

Höstfint på balkongen

För en vecka sen gjorde sambon stordåd och rensade bort alla döda och/eller trötta tomatplantor, gurka, zucchini, morötter och chili, varefter han egenhändigt skurade golvet och tvättade fönstren. Allt medan jag bandade in ett hujsigt fint stycke om Estoniaolyckan med kören.

Så här ser det ut när man bandar skiva.
Och det känns som att vi har fått ett nytt rum! Det är ju fantastiskt roligt att ha en djungelbalkong men nackdelen är visserligen att balkongen börjar vara så fullständigt igenväxt senast i augusti att man helt enkelt inte ryms dit. Nu är det ju rena zen. Dessutom ser vi ut genom vardagsrumsfönstret och kan beundra alla fina höstnyanser i parken mittemot.

Zen på balkongen
Nu ska jag fira slutet av en av mitt livs mest hektiska men också roligaste arbetsveckor genom att i all lugn och ro njuta av kaffe och bulla på nåt skönt och mysigt ställe på stan. I morgon tar vi tåget till Helsingfors - det är nämligen släktkalas och OOOO-LIOO-LIOOOOO som står på programmet den här helgen.

sabato 13 settembre 2014

Hänt i septembersolen

Förra helgen firade vi tjejernas traditionella kräftskiva. Och nu kan man faktiskt säga att det är en tradition, det var nämligen tredje gången vi åt kräftor och blåste kräftserpentin tillsammans. Dock kan det påpekas att i dessa förkylningstider var det klart den lugnaste kräftskiva jag deltagit i: gästerna åkte hem före halv elva och vi hade inte ens snaps. Men vi hade sånghäften, rysligt goda kräftor, mycket mat och himla roligt.

För övrigt kan jag berätta att Airams (tror jag?) ledljusslinga med kräftmotiv är det coolaste jag sett på länge.



Även annars känns livet riktigt bra just nu. Solen skiner, det finns enorma mängder goda svampar på torget (har inget stort intresse av att leta efter sånt i skogen) och än en gång får jag konstatera hur fantastiskt det är att bo vid en park och kunna ta raska morgonpromenader i den vackra septembersolen.


mercoledì 3 settembre 2014

Fint jobbat!

Alltså jag har varit så toppen idag. Ordnat presskonferens, presenterat, marknadsfört, gett radiointervjuer, fixat tidtabeller, tröstat musiker, informerat, skapat kontakter, skrivit pressmeddelanden, och så vidare och så vidare. Och allt har gått bra. Nu tänker jag minsann vara stolt.

Och inte göra annat än titta på Netflix resten av kvällen, för man blir ju trött av att vara super på sitt jobb.



domenica 17 agosto 2014

Sensommarsöndag

Ja vetni nog är det skönt med lata söndagar. (Har ni aldrig läst på den här bloggen förut.) Såna dagar då man hinner ex tempore gå till Samppis och vattenlöpa en stund, titta på Netflix, slösurfa, baka både blåbärsmuffins och cookies, och ändå har tid kvar för att spela lite koris (för er som blir helt koris? Inka-Maria??? så lovar jag ett inlägg om det vid ett annat tillfälle) och blogga.

Och så är det ju också skönt att det faktiskt är sensommar. Det har ju varit en underbar sommar, men på något sätt känns det rätt att det så småningom blir mörkare och kallare. Det blir mysigt med tända ljus på balkongen, man kan gräva fram alla snygga koftor man redan hade hunnit glömma att man äger, folk är tillbaka i stan och vardagen med trevliga luncher, aw:n och konserter (right now på musikfestspelen near you) börjar rulla på.

Som ni ser så blir jag ack så zen av de här lata söndagarna. Ja, ni kommer ännu att få läsa om hektiska tider och arbetsstress. Men inte idag. Ommmm...

Blåbärsmuffins utan mjölk, socker och gluten (men de är helt goda)

Almond butter chocolate chip cookies (för att återställa hälsobalansen)

mercoledì 30 luglio 2014

Hello Helsinki

För att fira starten på den sista semesterveckan åkte jag till Helsingfors. Det är nog lustigt hur jag varje gång när jag besöker staden upplever en märklig blandning av att vara hemma och att vara en fullständig turist. Egentligen tror jag att "mitt Helsingfors" är något som inte längre finns; min gamla hemstad är det som Helsingfors var för snart 10 år sedan.

Men likaså var det kul att träffa många gamla goda vänner och njuta av det fina sommarvädret. Och lite shopping blev det också, för 50 %:s rea hos Furla och Filippa K kan man ju bara inte gå förbi...

En fantastisk falafelupplevelse på det hajpade Fafa's

Solnedgången över Fiskhamnen

venerdì 25 luglio 2014

Turist i Åbo

Häromkvällen klagade jag över att vi inte har tid eller råd att åka på en semesterresa utomlands. Sedan insåg jag att det för tillfället är över 30 grader varmt i Åbo, att jag är ledig och att det kostar 2,20 € att åka buss till Runsala, så jag bestämde mig för att helt enkelt leva solsemesterliv i Åbo.

"Saaronniemi beach - a unique resort for those seeking peace by the sea"

Det är nu som Åbo är som bäst. Åstranden är full av liv varje kväll, och när man kommer hem från beachen är det bara att välja en av de trevliga caféerna eller restaurangerna (som dessutom blir bara fler!) för kvällen. Det här är så utomlands! För att komplettera semesterreseupplevelsen lyxade jag till det och köpte Evian-vatten och färsk ananas till beachlunch. Nån dag har jag ännu tänkt hoppa på en kryssning till Nådendal eller Erstan. Heja för sommar-Åbo!

Hemstadsturist på Runsalabussen #solhattsselfie

domenica 20 luglio 2014

Vid havet

Det är så lite som man egentligen behöver för att vara fullständigt nöjd med livet. Att sitta på strandklipporna med solen i ögonen och lyssna vågorna slå mot stranden, det är något otroligt meditativt. Och just det som jag har längtat efter. Det är vid havet som jag känner mig lugn och avslappnad, låter hjärnan tömmas från alla tusentals tankar som annars snurrar på.

De senaste veckorna har vi rest runt i Finland och njutit av solen, sommaren och havet på lite olika ställen. Först stannade vi en natt på Bengtskär och njöt av att inleda semestern och koppla av efter jobbet. Stället är ju alldeles magiskt fint; jag kunde sitta vid klipporna i evighet och bara stirra på havet. (Och läsa Lantliv förstås.) Och så försökte vi fånga de största och snyggaste vågorna på film men det gick sådär.





Från Bengtskär fortsatte vi roadtripen till Helsingfors och Kuopio för att sedan returnera bilen i Nykarleby. Stränderna i Österbotten är också så fina; sanden är så fin och ljus, vattnet är klarare än här i södra Finland - och så finns där ofta lite mindre folk.




Hemma i Åbo är det Runsala som bjuder på de finaste havsutsikterna.


Mera bilder från roadtripen hittar ni på Instagram under #finlandsturné!

venerdì 4 luglio 2014

Semester!

Dob-ba-dee-dab-ba-dee-doh: semestern och solen stämde träff i år! Oj vad det känns skönt att inleda semestern nu när det äntligen känns som sommar. Alltså den där solen, det är grejer det.

På vår balkong går det vilt till. Tomaterna skjuter i höjden och gurkan sprider sina tentakler så att vi - again - inte vet hur vi ska rymmas dit och njuta av balkonglivet. I går trängde jag mig ändå i djungeln för att fota lite, var så goda:

Some gurka coming up!

Broccoletti

Chili

Smultron - kanske blir det flera än 7 i år?

Små små citrusfrukter...

Lavendel

Fikonträd jr.


Den vita krukan flydde undan mina föräldrars flytt och reste till Åbo. Jag tycker att den passar perfekt med den lilla svarta statyetten från Vesuvius och väggmålningen från Pompeji, min lilla antikenhörna i Åbo!


Och ja, efter bara lite fixande och flyttande går det faktiskt att hänga upp en hängmatta mitt i balkongdjungeln och njuta av sommarvärmen, de ljusa nätterna och stadsljuden (dunka-dunka från Ruisrock, till exempel). Och det är faktiskt inte så dumt att blogga från hängmattan.


Så skål på sommar, semester och hängmatta, peeps! Ha en huippu sommarhelg!

mercoledì 25 giugno 2014

Alla dåliga ting är tre

Först faller Italien ur fotbolls-VM. Visst, de spelade inte så bra, konflikter inom laget, Balotelli är en svår person, Buffon var skadad, och så vidare. MEN så fick de också ett orättvist rött kort och så kom en spelare och bet Chiellini i nacken utan något som helst straff. Bu.

Sedan röstar man ner förslaget om en jämlik äktenskapslag inom lagutskottet. Hur korkad och trångsynt får man vara? Vilken del av kärlek är det som de här människorna motsätter sig för? (För övrigt tycker jag att ni alla ska se Stephen Frys fantastiska dokumentär om homofobi på Arenan.)

Och som om det här inte vore nog går planeringen av torgparkeringen i Åbo vidare. Usch vad jag får obehag för monopolbolag och gode broder-nätverk inom den här staden. Vilken vettig människa bygger parkeringsgrotta i lera? När det finns flera tomma parkeringshallar bara 50 meter bort? (Ja men det var ju 50 meter åt konkurrentens håll, så det så.)

Så nu hoppas jag att de här dåliga tingen bara var tre och att det blir bättre nyheter i morgon. Och för att pigga upp det här sura inlägget bjuder jag på ett instagramfoto på mitt nya fabulöst guldskimrande och korallfärgade nagellack.


lunedì 23 giugno 2014

Färgklick

Out with the old, in with the new: förra veckan gjorde jag några underbart färggranna reafynd och rensade knappa hälften av mina gamla kläder. Och den här ansiktslyftningen rekommenderar jag för alla garderober! Tre påsar av verkligen utnötta kläder slängde jag direkt, broderns flickvän som passligt nog var på besök tog en hel del med sig, och tre påsar med inte så farligt använda kläder ligger ännu i hallen och väntar på en lämplig ägare. Ja ni, det känns nog skönt att inventera lite, vika allt i nätta högar och göra sig av med det onödiga. Det här med att vända ett nytt blad i livet är definitivt den här sommarens grej.

Och det som kom in i stället! Jag fick någon sorts färgfnatt och fastnade för allt orange, gult och rött:


Hurra för färg!

sabato 14 giugno 2014

Förändring

Oo ja, det är mycket som har hänt under de senaste 1,5 månaderna och stackars lilla bloggen har ju inte alls hunnit med. Det var hektiska tider både före, under och efter körjubileum, utexaminering och dimission men nu har de flesta examensblommor blommat ut, champagneflaskorna har hittat sina platser i vinskåpet, gradun står på sin plats i bokhyllan och livet kan återgå till det normala. Det är ju fotbolls-VM på gång och allt.

Eller normala och normala. Vad är det normala nu egentligen? Mitt i allt inser jag att det här blir en sommar av förändring - visserligen en förändring som jag har sett fram emot och vetat att ska komma. Men det betyder inte att jag skulle vara förberedd. Fast egentligen tror jag att hela innebörden av att ha en röd magisterexamenspärm i skåpet kommer att klarna först i augusti när jag för första gången på vaddå 20 år inte behöver förbereda mig inför ett nytt skolår. För att inte tala om alla tisdagskvällar som jag inte ska spendera på körövningar.

Så visst är det sentimentalt. Men den mest dominerande känslan just nu är ändå en känsla av frihet. Jag känner mig lätt som en fjäder, fri att göra precis vad jag vill. (Vilket egentligen är en absurd känsla, för jobbet fortsätter ju som vanligt, och vem påstår att jag inte har fått göra vad jag vill tidigare?) Och på ett märkligt sätt mogen, som en legitim del av det vuxna samhället där folk har röda examenspärmar i skåpen och inte balanserar mellan jobb och studier.

Men här ännu en samling av instagramfoton från den senaste månaden:

Florajubileum och avsked. Och en Floralilja!

Lyckad körkeikka i Esbo och nya identiteter.

Sommaren har kommit till Åbo! Så även en ursnygg champagnecooler!

Och så växer det på vår balkong som vanligt.

Snygga examensblommor

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...