Solsemester

Ett av de mest lyckade besluten under det gångna året var definitivt att flyga 4500 km söderut kring vintersolståndet och umgås med solen i en vecka. Med andra ord tjuvstartade vi julsemestern och åkte till Marocko en vecka före jul. Sedan landade vi ju mitt i de sista julförberedelserna och därför får ni läsa om resan först nu. (Ah jag vet, så irriterande. Men som tur har ni ju sett semesterbilder på instagram!)

Så vad gjorde vi i Marocko då? Inte så mycket, och det är precis det som var så skönt. Vi (läs: jag) tenderar planera våra semestrar ganska noga och ha mer eller mindre klart program för alla semesterdagar redan innan vi boardar planet på Helsingfors-Vanda, men den här gången tog vi det superlugnt: låg vid poolen, gick några gånger på spa, åt gott och planerade ingenting. Dessutom var det lågsäsong i Agadir och mycket färre turister än vi hade förväntat oss - som mest fanns det kanske ett tiotal personer vid hotellpoolen.

Den här dagen var det "mulet"

Sol och pool

Dessutom var vädret definitivt på vår sida. De två föregående veckorna hade det regnat häftigt i Marocko men nu var det till och med varmare än vad jag hade trott, lite på tjugo grader varje dag. En dag berättade väderprognoserna att det var mulet, men "mulet" visade sig betyda några ynka fjun på himlen - ingenting jämfört med kilometertjocka gråa moln i Åbo i november. Så vi spenderade den dagen vid poolen. (Poolen var dock inte uppvärmd och modigt tog vi några simtag i det kanske 16-gradiga vattnet.)

Utsikt från vår balkong

Solnedgång

Solnedgång

Havet

 Och så bodde vi ju alldeles vid havet. När jag gick genom våra resebilder märkte jag att kanske 70 % av dem föreställde solnedgången över havet, men vet ni, den var så alldeles underbar, varje kväll. Vi betalade lite extra för havsutsikten från rummet men det visade sig vara välinvesterade pengar, det var nämligen havet och inget annat man såg från balkongen. Vi gjorde några strandpromenader i den mjuka sanden, fyndade snäckor och beundrade havet, vågorna och havsbruset.

Frukter på marknaden

En dag deltog vi i en utflykt till en näraliggande stad där det inte finns just några turister alls. Vi besökte en äkta marockansk marknad och tittade häpnat på livet på torget med riktiga ormtjusare, sagoberättare och folk som promenerade förbi iklädda kaftaner. Och så fick jag rida på en åsna, vilket var häftigt. (En pytteliten jungfru Maria-upplevelse där.)

Julstämning, ju

Och så skulle det ju firas jul i Agadir också, eller turisterna skulle göra det. Hence snögubbar och julbelysningar som vi tyckte att passade lite sådär bland alla palmer.

Så ja, vi hade en fantastisk semester. Personligen tyckte jag att resan hade betalat sig tillbaka när vi precis hade landat och väntade på att bussen skulle ta oss till hotellet: det var soligt  och varmt och jag fick till och med hett i en långärmad skjorta där jag stod utanför bussen. Solglasögon var ju det första jag fick köpa, eftersom jag ju inte över huvud taget hade kommit att tänka på att man kan ha användning för något sånt så här i december.

Ljus i mörkret

Luciadagen måste helt enkelt vara en av årets bästa dagar. Att mitt i det här eviga mörkret bli påmind om att det finns ljus, att det finns värme - och att var och en kan hämta ljus i andras vardag. (Dessutom får man saffransbulla.) Och förstås så sjungs det vackra sånger. Vet ni, ibland kan jag bli så väldigt berörd av hur mycket glädje man kan skapa med nåt så otroligt enkelt som sång.

(För då betyder det ju att när man lär någon att sjunga hjälper man dem att sprida glädje, och vad är egentligen mera värdefullt än det?)

Åbolucians första uppträdande

En liten finländare

Hur vet man att det är en liten finländsk Oliv man har i magen? Jo, för att han tar det superchill när det spelas och sjungs häftig modern musik, som Salonen och Sarmanto, men slår på sina groovigaste moves så fort Finlandias första takter når magen. För att inte tala om hur det dansas under de glada mellan- och slutpartierna. Det är definitivt en liten Sibeliusfantast som bor i min mage.

Om ni andra också vill dansa till Sibelius Finlandia à la RSO och Hannu Lintu kan ni klicka här.