Uteliv

Så fantastiskt varma eftermiddagar september har bjudit på! Efter dagis och jobb har vi mer än väl hunnit hänga i olika lekparker och få frisk luft. Nu lovas det ju regn från och med i morgon så idag dukade vi eftermiddagsfika – årets sista? – ute på vår gård.

Även om det kanske verkar så emellanåt här på bloggen så äter vi faktiskt inte bulle och kex till mellanmål fullt varje dag. Det som vi däremot äter så gott som varje dag är banan. Det blir ju inte så mycket färsk frukt på dagis och banan är bara så bra mellanmål. Annat som sonen har börjat tycka mycket om är diverse knäckebrödsliknande salta kex, som majskakor eller boveteknäckebröd.

Kan förresten rekommendera Lifefactorys glasflaskor för den som är trött på plastflaska. Har själv haft en glasflaska en längre tid nu och det känns bara så mycket fräschare! Så jag började tycka att det var lite usch med sonens diverse plastflaskor och investerade i en större och en mindre nappflaska i glas. Den mindre funkar nu som vattenflaska, praktiskt att ha till parken och så.

En av våra favoritparker här i närheten är "Idrottsparkenparken". Går förstås inte att jämföra med Äventyrsparken men när man behöver lite omväxling är den riktigt trevlig!

Nästan hela september har sonen klarat sig med en vadderad väst vi köpte för en mycket billig peng i Dresden – vi tänkte att den ju definitivt inte kommer att kunna användas i Finland, det är ju bara mellaneuropeiska barn som på allvar bär sånt. Men vi kunde förstås inte veta att september i Finland skulle bli mellaneuropeisk!

I sonens höstgarderob finns även halaren från mini rodini som nu används för tredje säsongen, ett mycket bra köp kan man ju konstatera. Och så köpte vi en skaljacka på sommarrea från Polarn o Pyret, deras storlekar är ganska rymliga så räknar med att den kommer att gå länge. Men är faktiskt nöjd med den redan nu, på basis av några dagars användning.

Så småningom har jag börjat surfa på bra vinterhalare... Kanske det blir motsvarande varm december och vinter först sen efter julrean, vad tror ni?

Magisk sommaravslutning

Visst får man blogga om helgen som gått ännu så sent som på onsdag? Hur som helst har vi haft en superhelg, på programmet stod kräftskiva i goda vänners lag i Svartå. Jag och sonen åkte till Helsingfors redan på fredag och hann besöka Niki de Saint Phalles utställning i Konsthallen på lördag förmiddag innan det var dags för mig att ta tåget till Karis. (På sonens program i Helsingfors stod ytterligare ett museum och en konsert. Värsta kulturungen där.)

Kräftskivan var minst lika bra som vi hade väntat oss. God mat, fantastiskt sällskap, härlig miljö vid Lojosjön, bastu och dopp i den spegelblanka sjön mitt i den mörka septembernatten med ljus ljus ljus fullmåne... Helt magiskt.

På söndag väntade vi på att få sonen till Västra Nyland och spenderade kvalitetstid på tumis i Karis. Vädret var fint och vi njöt av en lugn promenad i den ytterst lugna småstaden, och så hann vi med fika ute på den höstliga gården på det enda kafét som hade öppet.

Och så såg vi tranorna! Flock efter flock efter flock kom de, skrikandes, alla med riktning söder. Ganska så mäktigt. Tänk att de vet att det nu är dags att åka! (Och jo, Sibelius femma har spelat i mitt huvud sen dess.)

Åbo för ettåringar

Sonen har ju plötsligt blivit så stor att man kan göra saker med honom; han tar liksom aktivt del av olika händelser. Så det hände att jag en fredag eftermiddag traskade in i konstmuseet med honom och hann se utställningen Baltiska speglingar som för övrigt var mycket fin. Sonen tyckte att det där med museum var superroligt: han tolkade ju verken på sitt sätt och såg allt möjligt häftigt, som båtar, mormor och meloner. Och allra mest förtjust blev han i ventilationssystemet på golvet i övre våningen så han sprang runt runt runt på gallret som en liten mus.

På helgerna har vi börjat gå på en jumppatimme i centrum. För nån vecka sedan såg vi en stråkkvartett på gågatan när vi kom från jumppan och sonen blev ju helt begeistrad. Först tyckte han att cellon var en banjo (har en liten bit att gå ännu vad gäller instrumentundervisning märker jag) och han hade svårt att hålla sig från att peta på den. Men så började kvartetten spela lite svängigare Mozarttoner och sonen shakeade som aldrig förr.

Och ibland efter dagis åker vi inte direkt hem utan tar fika på stan, bara för att! Den andra dagisdagen när alla inblandade var lite nere slog vi till stort och fikade på Fazers, förra veckan njöt vi av det fantastiskt fina septembervädret på Fika på Biskopsgatan. Båda får tummen upp av både ettåring och kaffesugna föräldrar.

Och så har vi ju Äventyrsparken, ack Äventyrsparken! Lekområdet är så stort att till och med jag upptäcker nya saker där alltid då och då, jag kan bara undra hur fantastiskt enormt och oändligt det måste kännas för en drygt åttio centimeter lång typ. Åbo <3 p="">

Färg i hemmet?

Har under den senaste tiden börjat fundera på att måla om här hemma. Kanske mörkare väggar i sovrummet? Farrow and Ball har härliga djupa nyanser...

Pics via Pinterest

Färg åt pojkar!

Barnmodehöstens galna dagar är här! I går släppte Le Petit Germain sin höstkollektion, idag har Zara släppt sin Capsule Collection. Jag är grymt entusiastisk över färgerna! Letade efter en ny sweatshirt för sonen i de lokala butikerna häromveckan och blev ganska så trött på allt blått, grått och brunt. Riktigt utmanande att hitta färg åt killar. Men nu!

Såg barnsligt mycket fram emot Le Petit Germains publicering i går (de hade ju hypat det bra på IG förstås). Alla promobilder på AW-kollektionen har inte kommit ut ännu men ah vad det är snyggt. Det fina med LPG:s kläder är att de enkla modellerna och trendiga färgerna går att kombinera i oändlighet; dessutom är plaggen ganska könsneutrala.

Och Zara då! Lustigt nog så kommer både Zara och LPG med en del samma färger – det tycks vara inne med rostnyanser, gräddvitt och svart. Och än en gång är Zaras promobilder bara helt ljuvliga.

Och eftersom det här egentligen är fantastiskt roligt satt jag och pysslade ihop några kollage på outfits för hösten. Utgick ifrån några plagg vi redan har och matchade med nya plagg från Zara och LPG. Var så goda!

 Harlekinleggingsen från Lindex är en av mina favoriter, den kan kombineras med vad som helst. Leggingsen hör till Lindex cirkuskollektion som kom ut i juli så materialet är egentligen lite somrigt och tunt men jag tänker att den nog kommer att gå bra under skalbyxor och halare och vad man nu sen ska ha i sandlådan. Här matchade jag leggingsen med olika nyanser av LPG:s randiga sweatshirt – alla versioner är ju bara så bra! De svarta jeansen från Zara och Kavats stövlar har vi också redan i garderoben.

 Här är sweatshirten från Lindex – samma cirkuskollektion! – som jag hittade för nån vecka sedan (på stora pojkars avdelning, snyft!). Gillar färgen, bilden och glitterdetaljerna :) Den skulle passa fint med LPG:s randiga byxor; vi har ett par gråa byxor i samma modell och har varit jättenöjd med modellen, den både ser snygg ut och känns mjuk och skön. Här med LPG:s senapsfärgad tröja och två tröjor från Zara; svarta strumpor från Collegien och samma Kavats Ekmölla som ovan.

Leggingsen med stjärnor och månar kommer också från Lindex och den kom hem med sweatshirten. Här med LPG:s skjorta i lite annan nyans (kan inte bestämma mig vilken som är finast!), LPG:s kofta i ljuvlig blå nyans, den randiga sweatshirten som figurerar också ovan och en kashmirkofta från Zara. Och Kavats skor förstås.

Vardagen på cykel

Här har vi kommit in i vardagsrutinerna: sonen på dagis, föräldrarna på jobb. Sonen har inte varit direkt entusiastisk över att ha blivit dumpad på dagis, om vi säger så. Men nu när andra veckan kom igång har han redan blivit lite lugnare, dessutom är dagiset ett musikdagis och han verkar gilla deras musikstunder.

Men det som jag egentligen skulle blogga om är min nya cykel: möt Bobo!

Jag bestämde äntligen att köpa mig en ny cykel. Var ju lite slarvig med min gamla, som visserligen var gammal men helt bra, och har cyklat med min mormors gamla Nopsa de senaste åren. Eller de riktigt senaste åren har jag inte alls cyklat, men nu med jobbstart och dagishämtning blev det aktuellt med en vettig cykel med allt tillhörande barntransportstillbehör.

Och min Bobo är världens bästa cykel! Märket heter Pelago och modellen Brooklyn. Har lite tittat på dessa tidigare men konstaterat att de är dyra, men nu ville jag faktiskt ha en bra cykel som håller typ resten av livet (förutsatt att den inte blir stulen förstås...). Och när jag väl hade provkört den var jag jättenöjd. Jag har aldrig vetat att det kan finnas såna skillnader i att köra en cykel!

Och så har vi sonen i barnstolen. Det har gått riktigt bra att cykla med honom, jag älskar hur praktiskt och snabbt det är, och man kan kommunicera med honom på annat sätt än i vagnen. Plus att man inte behöver ha med vagnen förstås! Och han pekar ut omsorgsfullt alla paketbilar, bussar, lastbilar och ambulanser :)