Lägenhetskärlek

Oberoende av hur mycket vi älskar vår inglasade balkong och resten av lägenheten blir vi så småningom pinsamt medvetna om att den här lägenheten har brister. Och vet ni, det är inte så trevligt att hitta brister i sådant som man gillar! Nu handlar det visserligen om sådant som vi hela tiden har vetat om men som har konkretiserats på ett annat sätt efter att den yngsta familjemedlemmen flyttade in. Till exempel skulle det vara praktiskt med ett lite större badrum, och egentligen skulle vi behöva ett rum till, och tänk om man hade nån sorts öppen planlösning så att matbordet kunde stå i direkt anslutning till köket... För att inte tala om att kunna lämna vagnen med ett sovande barn i ute på gården, i stället för att släpa vagn och bebis in via granntrappan, tvättstugan (I kid you not!) och källaren - varje gång man ska ut och in.

Nu har jag ju dessutom gått och totalt förälskat mig i en lägenhet som inte på något sätt löser alla dessa problem (en del av dem nog). Den är bara annars helt underbar. Så mitt hjärta gråter nog lite när sambon inte alls tycker att det ska vara vettigt att flytta dit.

Men visst är det lustigt hur man kan förälska sig i en lägenhet? Efter att nu ha levt med denna olyckliga lägenhetskärlek i några veckor kan jag berätta att det inte är så långt ifrån olycklig kärlek mot en annan människa (hälsar hon som levt i ett lyckligt förhållande i snart sju år här hej). Det handlar om att mitt i allt kunna föreställa sig ett helt liv i det hemmet. Man nästan ser barnet leka i parken som ligger praktiskt taget nedanför köksfönstret, man hör sorlet av vännerna när man sitter och äter middag ute på terassen en sommarkväll... och det är vemodigt, åh så vemodigt att veta att allt detta kommer nån annan att få.

Nåja, för att förgylla er söndag bjuder jag på lite lägenhetsinspiration från min Pinterest. På tal om lägenheter att förälska sig i, liksom...

Lifestylebloggen

Har pysslat de senaste kvällarna med bloggens utseende och funderat samtidigt vad den här sidan egentligen har för funktion. Hade redan blivit nästan tillfreds med begreppet "lifestyleblog" tills jag läste Li Anderssons kolumn i dagens tidning där hon skrev bland annat följande:

Enligt undersökningar om ungas värderingar är finländska ungdomar fortfarande rätt konservativa. De klart konservativa ungdomarnas andel har ökat. Olika typer av lifestylebloggar är enormt populära, där fokus ofta är på just hem och familj.

Och nu vet jag ju att min blogg aldrig har varit en riktig lifestyleblogg, inte minst eftersom jag ju har typ sju följare. Men Andersson lyckades också fånga det som jag tror att har varit mitt problem med att hålla en riktig lifestyleblogg. För sist och slutligen känns det så himla pretentiöst, och förr eller senare tröttnar man även på den snyggaste av bloggarna. Det är som om någon marknadsförde sina värderingar för mig i en bloggform, och det vill jag inte ha. Eller åtminstone vill jag kunna distansera mig till den grad att jag kan vara kritisk mot dem.

Men är mitt syfte då att marknadsföra mina värderingar för er där ute? Hihi. Nä vet ni, jag tror jag kör på en salig blandning av lifestyle, dagbok, skvaller, sociala medier och balkong. Men hej, berätta gärna om ni tycker att bloggens nya utseende funkar!

Lifestylebloggarens heta (*not so much*) inredningstips:
låt bli att täta fönstren!

Vardagen

Ja hej bloggen, länge sen sist! Hur går det?

Bloggpaus var nog inget som jag hade planerat in men ni vet, vår lilla bebis (som egentligen inte är så liten mera) håller mig så där lagom sysselsatt om dagarna och när han sedan går och lägger sig har jag sällan lust att ta fram datorn. Eller alltså vet och vet, de som har barn vet och de som inte har barn kan väl ändå inte riktigt förstå hur det är.

Men vardagen rullar på och det är mer eller mindre no news is good news som gäller här på bloggen. Samtidigt kan jag erkänna att vår vardag är ganska tråkig. Det händer liksom inget spännande glamoröst som skulle vara värt blogginlägg. Detta sagt är jag inte uttråkad eller så, tvärtom trivs jag bra här hemma med vår lilla typ, men sen tycker jag kanske inte heller om att hålla nån mammablogg. Så ja, det händer sällan nåt spännande glamoröst som inte handlar om nåt barnrelaterat.

Bebisvardagen är fin och annorlunda. Det känns som att jag nuförtiden upplever känslor lite djupare på nåt sätt; jag kan bli så fruktansvärt irriterad på saker för att i följande stund vara euforiskt lycklig över nåt annat. Och klassiskt nog är det de där små detaljerna, förstås. Det kan vara så hjärtskärande fint och idylliskt med fint väder, skrattande bebis och god mat. Nära vänner, bra kaffe, trevliga pratstunder.

Vardagslyx: saftiga saffransbullar

Eget rum

Några dagar före halvårsfödelsedagen fick sonen flytta till sitt eget rum. Vi hade kanske egentligen tänkt att han skulle ha fått flytta redan tidigare, och sen fick vi besök av kikhostan, och sen tänkte vi inte längre så. Men nuförtiden är det sällan som barnet hostar och hostattackerna är inte längre farliga, och framför allt har de här föräldrarna gått och inhandlat en lyxig ny säng åt sig själva. 180 cm av vuxensäng (fatta vad skönt!) betyder att spjälsängen ska ut.

Och bra har det gått! Egentligen tvivlar jag på att barnet märker nån skillnad. Den första natten var det garanterat mer spännande för föräldrarna.

Nytt för oss är också att barnet föredrar att sova tupplurarna hemma i egen säng. Nu när sonen kan sitta så bra har vi bytt till Bugaboos sittdel i vagnen och det har blivit svårare att få honom att somna där för det finns ju så otroligt massa spännande att se på.

Mat och kläder

Det är tur att vår son inte har brist på kläder. Nuförtiden gäller det nämligen att ha en förmiddagsoutfit (pre-lunch) och en eftermiddagsoutfit (post-lunch), och det krävs ganska mycket god tur för att samma plagg kan användas i flera outfits. Strumpor ibland.

Det är nämligen den fasta(re) födan som har gjort entré här hos oss. Sonen är speciellt förtjust i blåbär. Jag har blivit en stor beundrare av Vanish. Och så gillar han de där majsbågarna som alla ungar tuggar på nuförtiden, och eftersom de inte består av just något annat än majsstärkelse fastnar de där halvtuggade majsmosklimperna precis överallt.

Jag är också lite tudelad gällande vad barnet borde äta. I Italien börjar man med grönsaksbuljong med t.ex. ris-, majs- eller havrepulver; en sorts förstadium till minestrone eller risotto. Och så ska man ha i lite parmesan och olivolja, naturligtvis. Här i Finland ska barnen äta potatis. Jag vet inte vad de skulle säga på rådgivningen om man berättade att barnet äter parmesan.

Sommaravslutning

Så det blev en sommar ändå! Under de fina varma dagarna åkte vi upp till Österbotten på något som blev nästan en solsemester. Det är verkligen vackra stränder som finns där uppe, och fördelen med att ta ledigt i slutet av augusti är att det är rätt så folktomt på stränderna. Fin sand, varmt vatten, vackra vyer!

En sagolik solnedgång vid stranden. Och magiska vyer precis efter solnedgången, när dimman låg lågt över åkrarna.

Väl hemma i Åbo hoppade vi på en kryssning till Vepsä för att fira den sista sommarhelgen. Sonen (klädd enligt temat, som ni ser!) tyckte att det här med båt var urkul.

Och nu vräker regnet ner som det bara kan i september. Hejdå sommar!

Babyprylar

Saker. Under den senaste tiden har mitt förhållningssätt till saker, tavara, ändrats en del. För det första har vi fått ordna om här i hemmet och göra rum för babyn, och då har vi slängt, gett vidare, omplacerat och arkiverat, i tur och ordning. Samtidigt har det kommit in mera saker, sånt som bebisar lär behöva, och sånt som de kanske annars bara kunde tycka att är kul. För att få mental ordning på allt detta tänkte jag blogga om vilka saker som har visat sig vara extra behändiga med en liten bebis. (Då när Oliven ännu var i min mage slösade jag massor med tid på att läsa dylika listor på andras bloggar och fann det intressant. Så jag upplever att det är min tur att bjuda på en lista nu då. Ta fram temuggen för det här blir långt.)

Vagnen och skötväskan

Att det är praktiskt med barnvagn kommer knappast som nån speciell överraskning för någon. Men jag måste berömma vår Bugaboo Buffalo lite extra. Den är inte bara snygg och stilig utan också oerhört praktisk: liten och behändig med ändå lite större hjul som klarar av svårare terräng (kullerstenarna i gamla Borgå, sandstrand). Efter fem månaders användning har jag inte ett enda klagomål. Men observera att vi inte ännu har bytt till sittdelen och att vagnen inte ännu har fått uppleva en kunnon Åbovinter med slask och tillbehör.

Och så några leksaker till

Vi valde en ljus färg som inte blir för het i solen och har nog inte behövt Bugaboos "summer canopy". Men en coffee mug holder har vi, naturligtvis. Fast oftast är det min vattenflaska som står där.

Eftersom Storksak och Bugaboo är kompisar
kan väskan enkelt hängas vid vagnen

Vår skötväska från Storksak passar oss och vagnen och är alltid med. Och den är en riktig tilaihme som rymmer allt: mjukt underlag för blöjbyte on the go (som medföljer), blöjor och tvättservetter, vattenflaska, nappar och nappflaskor, kläder, leksaker, brillor, paraply, trasor, filt - plus det jag brukar ha i min handväska.

Bärselen

Oj så jag velade med det här. Vissa tyckte att en bärsjal ju nog är många gånger mera praktisk, andra visste att man ska ha sjal i början och sele lite senare, och så kom någon ihåg att påpeka att ergonomin hos de flesta bärselar är dålig för både barnet och den vuxna. Och behöver man nu egentligen nåt sånt över huvud taget? Och så kom Galna dagars katalog och där fanns en Manduca, den som de som visste något om något berömde som det mest ergonomiska alternativet för alla inblandade, och som skulle ha en specifik babydel i mitten så att den går att använda från första början. Och visst blev det sen en bra story, för det var faktiskt sista morgonen före sonen föddes som jag steg upp tidigt och rusade till Stockmann för att få tag i den sista Manducan - som har visat sig att vara mycket praktisk. Den är de facto bekväm, då barnets vikt bärs på höften och inte på ryggen. Att ligga vaken i vagnen och se inte mycket annat än moln är inte speciellt pop hos vår son nuförtiden så det har blivit mycket praktiskt att kunna plocka upp honom i bärselen. Manduca kritiseras för att barnet inte kan ha ansiktet utåt i den (det lär vara oergonomiskt) men hos oss har sonen accepterat detta; han ser ändå mera än från vagnen.

Eller så somnar man där

Amningsdynan

Om jag ska ge bara ett tips för alla blivande ammande mödrar är det detta: skaffa en bra amningsdyna. Den må kosta lika mycket som ett besök hos massören - ja ett.

Dessutom kan coola ungar chilla på dynan

Tripp trapp med baby set

Stokkes klassikerstol var en efterlängtad dopgåva. Med baby set-delen kan sonen vara med vid matbordet och oj så han gillar det. Där sitter han och berättar sina juttun, tuggar på leksaker som man kan fästa vid pinnen som hör till, och nu har han allt oftare fått också smaka på valda delar av vår middag. Och den här veckan har han börjat få egna små fruktportioner!

Dopfint

Stora swaddledukar

De här stora dukarna från aden + anais köpte jag ursprungligen för att de var så snygga och sköna, men vips så har de blivit mina favoritdukar att ha med överallt. Man kan linda in bebisen i dem eller använda dem som filt, handduk, trasa, lakan, matta, myggnät, solskydd i bilen, sjal, skydd när det blir amning på allmänna platser, leksak - pretty much vad som helst. Bambu är förvånansvärt varmt när det är kyligt men ändå svalt när det är hett, och så tar duken ingen plats i väskan. Winner.

Då coola gänget åkte ut på havet skyddade
swaddleduken från sol och vind

Badstödet

Vår fisk till bebis kan spendera hur mycket tid som helst i badkar. Den bästa lösningen för vårt lilla badrum var ett hopfällbart badkar som vi nuförtiden oftast bär upp till husets bastu där barnet får skvätta bäst det vill. Badstödet (Stokke igen...) har visat sig vara mycket praktiskt om man inte vill hålla i en plaskande bebis i en halvtimme.

Och så tvättade han golvet också, den äskade ungen!