Om att komma nedför en backe

Den här veckan har vi varit på skidsemester i norra Italien. Resans lärdomar:

Dag 1: För att komma nedför en backe måste man veta hur man faller.
Dag 2: För att komma nedför en backe måste man veta hur man bromsar.
Dag 3: Ner kommer man alltid. Grejen är att komma ner i den hastighet man är bekväm med.
Dag 4: Om det skulle gå lite fortare än vad man är bekväm med kan man alltid bromsa.

Utöver att jag har lärt mig att skida har jag fått njuta av god mat, fantastiskt sällskap och overkligt vackra landskap. Jag visste faktiskt inte att himlen kan vara så blå! Vädret var alldeles underbart och vi såg inte ett moln under hela veckan. Här några Instagram-pics för er:

Solstolar, snöklädda toppar och blå himmel

Och så har jag hittat till en solstol

Aperol spritz och vyn över bergen

Den listiga näsduken

Här försöker jag få ihop en gradu och tvätta kläder inför skidresan samtidigt, och ja natürlich finns det en listig liten (eller egentligen ganska stor) näsduk som gömmer sig i fickan på mannens träningsbyxor. Det är ju klart att det här ska hända a) när jag har bråttom b) när det endast finns svarta kläder i maskinen och c) så gott som allt är konstmaterial som de här näsduksfibrerna tycks älska.

Why me?

(Alla tips på hur man får bort det där vita på ett snabbt och effektivt sätt mottages med tacksamhet.)

Livstecken

"Vad håller hon nu på med när hon inte har uppdaterat bloggen på tre veckor?", undrar ni. Letar efter diskurser, är svaret. Jag tog studieledigt från jobbet för att skriva färdigt en viss gradu, och när jag nu sitter alla dagar vid den här datorn och skriver om högkultur har jag spenderat mina kvällar med något annat än blogg.

"Som vaddå?" Nå ni vet ju förstås, kör och yoga. Och i smyg (från gradun) har jag förberett mig för nästa veckas skidsemester på Dolomiterna. Dessutom har jag hunnit med ett stycke egen födelsedag, ett stycke sambons födelsedag och ett stycke möhippa, så det är ganska lagom program det.

Zzz

Nåja, min lista av alldeles fantastiska revelations fortsätter. Det är inte bara det här med motion som får tummen upp, utan också att sova. Fatta!

Det hände sig ganska plötsligt att jag började sikta på att sova åtta timmar i stället för sju. Sju är ju helt okej för en vuxen människa och jag vet att jag klarar mig med sju timmars sömn, men problemet är att om man siktar på sju så blir det ofta något mellan sex och sju. Så nu när jag siktar på åtta blir det nåt mellan sju och åtta.

Och ni kan inte fatta hur enorm skillnad det är mellan sju och åtta. It's a whole new world, liksom. Det är trevligt att vakna upp till en ny dag, jag orkar jobba också på eftermiddagen, känner mig mera fokuserad, sover bättre och har mera lust att röra på mig. Framför allt tycks min mage gilla det här med lite mera sömn, för den har varit förvånansvärt samarbetsvillig på sistone.

Ja, det här med att sömn är bra har man ju "aldrig hört förr". Men vetni, jag trodde inte riktigt på det, för när jag sedan på helgerna har sovit ordentliga 9-10 timmar har jag också känt mig trött, och dessutom har det varit svårt att somna följande kväll. Den stora insikten är att sova mellan sju och åtta timmar varje natt, och dessutom göra det samma tider, säg mellan 23 och 7. Som bonus får man en massa extra ledig tid på helgerna när man inte sover till kl. 11.

Nya lakan dessutom.

A party's just a state of mind

Usch vad grått, kallt och regnigt! Tur att det är min födelsedag idag och jag får dricka skumpa, äta mumsig brunch, umgås med trevliga människor och partaja tyst för mig själv på Åbo-expressbussen till Loreens Euphoria medan regnet slår mot fönstren och alla andra i bussen sover. Så tji fick du, vädret!

Födelsedagsbrunch

Söndagsbagaren

Något som jag definitivt har saknat under den senaste tiden är att baka. Min kära surdeg är länge sedan död; vid något skede googlade jag lite på glutenfria surdegar men det hette att de skulle matas varje dag vilket är lite väl ofta för min vardag. Jag hoppas att min mage vid nåt skede hittar en balans igen så att jag kan fortsätta med surdegsbakningen.

Men idag testade jag en färdig mix på glutenfria semlor, och de blev förvånansvärt goda! Framför allt njöt jag av att baka - att jobba med händerna, känna hur degen ändrar konsistens, måtta och smaka av.

Så när semlorna var klara var jag fortfarande inspirerad och fortsatte med något improviserade kardemummabullar på glutenfri mjöl, kokossocker och sojamjölk. Ja, det gäller bara att hitta nya lösningar...

Smaklig söndag på er!

Inspirerande just nu

• Att röra på mig. Det här kan vara lite old news för nån men det är nu bara galet hur mycket friskare, starkare, aktivare, positivare - ja helt enkelt bättre - jag känner mig när jag rör på mig regelbundet.
• Kroppen. Jag hittade en alldeles fantastiskt inspirerande bok, "The Body Book", som innehåller allt det om näring, kropp och själ som jag på ett eller annat sätt har lärt mig under det senaste året, och så lite till förstås. Ja, den är skriven av Cameron Diaz, men när man bara accepterar det och move on with it så är boken riktigt bra.

• Gradun. (Nu står det på bloggen så det måste vara sant!) Om några veckor ska jag ta studieledigt från jobbet och se till att den där gradun blir skriven, och oh my vad jag ser fram emot att ha det gjort.
• Sången. Och framför allt att lite dela med mig av det som jag kan och vet. De går nog hand i hand, att lära sig och att lära ut.