Solig söndag à la Rom

Man kan ju inte annat än älska soliga söndagar. När vi bodde i Rom påstod mitt sociala liv Johanna att söndagar i Rom alltid är soliga, och jag måste säga att det finns något i det - på något sätt kändes det som att den lediga dagen alltid kunde spenderas ute. I Finland har vi ju dock lite färre av de soliga dagarna över huvud taget, och lyckan är gränslös när det råkar sig att solen och den lediga dagen stämmer träff.

Idag kändes det dessutom som att solen börjat värma en aning - det blev årets första lunch ute på balkongen med öppna fönster! Med lite fantasi kunde man låtsas att man satt på terrassen i Villa Lante och beundrade vyn över Rom. Med en tallrik pasta al pesto genovese, några härligt sötsura blodapelsiner direkt från Sicilien och ett glas vitt från Campania var bluffen perfekt.

Onsadg

Hemkommen från jobbet - 8 h på kontoret, sånglektion och 4 h på teatern. Nu tar jag ett glas vin och ägnar mig åt Våra vänners liv som jag för övrigt kan rekommendera varmt! Dessvärre tycker inte min sambo att serien är så intressant, så vad vore då bättre än att titta på den i lugn och ro när han är och supar med sångarbröder.

Saker jag funderar på idag

För det första är det superroligt att Haavisto gick vidare till 2:a omgången i presidentvalet. När den första prognosen visade att Väyrynen går vidare var det ångest och tandgnissel som gällde och lättnadens suck var stor när Haavisto gick förbi. Nu finns det ett värdeliberalt alternativ! Samtidigt är det nog lite oroväckande att en klar majoritet av finländare röstade på en konservativ kandidat. Var bor alla de här människorna? Varför har jag trott att mitt Finland är mycket liberalare, öppnare?

Så har jag också funderat på Fysio-Pulssis musikval. Det är minsann intressant att spela "kivusta nautintoon on matkaa pelottavan vähän - jos edes sitäkään" i jumppasalen på fysioterapin - med all respekt för Apulanta, dock.

Is, snö, slask och vatten

Det är fantastiska tider det när man väljer att traska i slasket eftersom risken att halka där är mindre. Och när man inte kan använda gummistövlar för att det är minusgrader på morgonen när man går ut och då skulle man halka genast. Och när man förstör de bästa vinterstövlarna på gator där det finns 1,5 cm vatten på 1,5 cm is.

Men ser man på saken positivt så har jag faktiskt inte halkat ännu.

La bella lavanderina...

... och Il coccodrillo come fa var på programmet idag. Ja, jag är tillbaka på jobb! Glädje och hurrarop! Efter 8 veckor av sjukledighet skulle även dem till naturen latare än jag känna sig ivriga att möta nya utmaningar. Det blir fantastiska musikfestspel i augusti - programmet publiceras i slutet av januari - och en hel del italienska barnsånger åt mina elever. Och förstås lite gradu och hankenkurser och latin. Fai un salto, fanne un altro; här hoppas det av glädje!

Vinter

Nu är den här! Vårt olivträd, som redan klarat av den mörkaste tiden utan att tappa blad, har fått ett varmt vinterbo.

Det nya året

Det var en bra fest

2012 firades in med vänner, vin och god mat. Det kändes lite extra skönt att ta avsked från kulturhuvudstadsåret och den massiva jobbmängden ("Säger du det?", frågar ni, och undrar om jag faktiskt har tänkt att det skulle vara mindre jobb nästa år. Oj vad väl ni känner mig, suckar jag bara).