Förkylningen

När en efter en på kontoret började drabbas av förkylningen tänkte jag att jag garanterat nog kommer att falla offer för höstsnuvan - med mina typ 150 övertidstimmar från förra månaden lär försvarsmekanismerna vara lite nere. Så igår eftermiddag slog det till på allvar med halsont och stegring och kvällen spenderades med finrexin, strepsils och NCIS. Efter 15 timmars sömn känner jag mig mindre febrig men det kommer inte ett pip ur mig. Tänk sån tur att man är ensam hemma och inte behöver kommunicera med nån.

(Nu försöker jag se det positiva i det negativa, för det är inte alls kul längre att vara ensam hemma när sambon varit borta redan i tio dagar och kommer hem om sju, och när ingen handlar mat för mig eller lagar den för den delen. Till all lycka har man föräldrar som råkade vara på en snabbvisit i Åbo och hämtade knackkorv och lingon.)