Men på riktigt är jag för tillfället övertygad om hur otroligt mycket det hjälper att ha en helt ny förståelse för den egna kroppen, för alla de inre musklerna, för andningen. Hur viktigt det är att ha styrka och rörelse i kroppen och kanske ännu mera att kunna slappna av. Efter 13 månader av ont i magen har jag lärt mig att man måste lyssna på kroppen, inte endast då när man har ont - för då har det redan gått för långt och kroppen har inget annat alternativ än att skrika - utan varje dag. Kroppen är inget verktyg som man skruvar och sågar enligt behov; kroppen är det som gör mig till mig. Därför måste jag varje dag lyssna på kroppen och tillsammans med kroppen fundera hur jag skulle kunna må bra just i dag.
Så, nu har jag skrivit det här på bloggen och behöver inte längre predika för er.
Pic via |
Nessun commento:
Posta un commento