giovedì 17 marzo 2016

Ett långt inlägg om tupplurar och mellanmål i vårsolen

Sonen tycks ha tagit det här med flytt till Tyskland ganska lugnt på många sätt – och varför skulle han inte det, vi är ju ändå här alla tre, och några av hans viktigaste leksaker och egna sängkläder tog vi med. Men av någon anledning vaknar han mycket tidigare här än hemma. Vi misstänker att det egentligen handlar om att när han sover i samma rum med oss lyckas han inte somna om en sista gång på morgonen. Och well, då stiger vi upp kring sju bara. (Okej fortfarande sover han problemfritt mellan åtta på kvällen och lite före sju på morgonen så jag klagar ju inte egentligen.)

Men det jobbiga är att när han inte sover tillräckligt länge på natten orkar han inte riktigt genom dagen med bara en lur. Hemma hade det redan blivit en skönt etablerad rytm med en lång tupplur efter lunchen, nu varierar det från dag till dag, beroende på vad vi har för program. Och oftast om han somnar på förmiddagen är det dubbelt så jobbigt att få honom att somna efter lunchen, även om han bara skulle ha sovit en halvtimme...

Nåja, till saken hör kanske att vi fick nåt märkligt inblick under packningen och konstaterade att vi ju nog inte behöver ta med vår babymonitor. Hur tänkte vi där liksom? För visst sover han bättre i vagnen, och här bor vi på tredje våningen utan balkong men med mysig gård! Så efter kämpigt sovande inne eller låååånga promenader traskade jag till sist till en fin tysk babystuffaffär och betalade dyra pengar för en ny och fancy monitor, och nu har han sovit länge och väl ute sen dess. Tummen upp för babymonitor vettja.

Öhm, det som jag ju hade tänkt blogga om var vad som hände idag när sonen trots noggrann planering från min sida hade somnat på förmiddagen och därmed inte visade några som helst trötthetstecken efter lunch. Det har nämligen varit en ljuvligt fin vårdag idag så jag struntade i att städa undan kaoset orsakat av lunchen och packade barnet i vagnen med den listiga planen att trötta ut honom med frisk luft och bus i parken. Och det funkade! Vi stannade på ett bageri på vägen till parken och åt var sin semla i strålande solsken på bänken. Mysigt värre.




Så dagens lärdom? Även jobbiga tupplursrutiner glöms bort när man sitter ute i vårsolen med den bästa ungen (och goda färska semlor). Men nu får det här långa mammainlägget ta slut för jag tänker hoppa in i ett varmt bad. Sköt om er och njut av solen!

Nessun commento:

Posta un commento

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...