Utflykter

Förra helgen gjorde vi äntligen som alla andra här och hoppade på ett tåg tidigt på söndag morgon för att åka ut till landet. Det är mycket vanligt här att folk åker ut på vandringsturer på helgerna och det brukar vara fullt ös på Hauptbahnhof här nära oss. Nu hade ett par bekanta från universitetet lockat med oss på en småbarnsvänlig vandringstur och vi hade jätteskoj!

Väl på tåget bestämde vi oss för att hoppa av i Königstein för att sedan ta färjan till andra sidan Elbe och vandra upp till Lilienstein. Vandringsrutten dit är varken speciellt lång eller svår även om där visst fanns några brantare ställen och en del trappor. Vi hade tur med vädret; knappa 20 grader varmt och halvklart var helt perfekt för vandring. Och uppifrån var vyerna fantastiskt fina!

Eftersom man ju nog inte kan ta med barnvagn på vandringstur hade vi fått låna en barnbärstol av en vänlig lokal finsk-tysk familj (ah Facebook som räddar situationer som denna!). Barnbärstolar ser man inte så mycket av i Finland (säger vi som ju aldrig vandrat i Finland...) men de är mycket populära här. Och efter denna tur förstår vi definitivt varför; stolen fick tummen upp av både passageraren och alla som bar den.

På vägen ner blev det lite "Stau" eftersom nån före oss hade råkat illa ut och behövde läkarhjälp. Vi fick vänta en bra stund för att få gå förbi och bevittnade en spännande räddningsoperation med helikopter (coolt för både stora och små!). Så när vi väl var nere var det definitivt redan kaffedags och vi stannade för Kaffe und Kuchen på en riktigt mysig bondgård.

Och när man väl har kommit i farten med att ta tåget till sevärdheterna en bit utanför staden... I torsdags tog vi tåget åt andra hållet, mot Meißen, med vår lokalguide. Meißen visade sig likna Pirna en hel del, båda är fina medeltida städer som renoverats under de senaste åren så att de på sina ställen ser ut som splitternya filmkulisser. Meißen är speciellt känd för porslinet som vi dock inte beskådade denna gång – tänker att en tvååring på porslinsmuseum inte är nåt vinnande koncept. Däremot klättrade vi upp till borgen och domkyrkan, åt god sparris med skinka (säsongens delikatess) och promenerade i stan. Och saknade den fina barnbärstolen eftersom saxiska medeltida städer inte är på något sätt barnvagnsvänliga.